Och så är peace and love slut även för i år. Sjukt vad dagarna går fort när det är festival men det är väl kanske logiskt med tanke på hur mycket man springer runt överallt. Körde igång en halvtimme efter att jag kommit hem från London och har kört tills igårnatt. Känner mig som en slagen hjälte fast jag hade inte tackat nej till några festivaldagar till. Peace and love i mitt hjärta. Kan aldrig i min vildaste fantasi tänka mig en bättre festival (här i Sverige åtminstone) som är så mycket mer än bara en festival med sprit och ligga och allt vad fan dem tar sig för. Som har samma mål och visioner och ambitioner och budskap och kärlek och en tanke bakom som den här festivalen faktiskt har. Känner nog att Jesper kan vara lite utav min hjälte.
Älskar också att det är folk överallt, i lilla lilla Borlänge, som i år sålde över 41 000 biljetter. Störst i Sverige no doubt about it. OCH JAG VAR DÄR!
Hann med att se:
Laleh, Keane, Lars Winnerbäck, Goodlooking Trash, Mötley Crüe, Promoe, Volbeat, Babyshambles, Deportees, Mando Diao, Milow, Sator, The Sounds, Ulf Lundell, Anna Ternheim, Chris Cornell, Håkan Hellström, Laakso, Melody Club, Miss Li, Moneybrother, Gogol Bordello och Slagsmålsklubben.
Bilder och videor kommer någon gång när jag orkat ladda upp dem.
